Presentera dig själv

Ja, då kör vi väl då.

Presentera mig själv...
Fyllde 26 i november, börjar således bli lite till åren. Bor i rätt stort hus i Ödeborg med sambon Niklas. Igår var det visst ett år sedan vi köpte det, mamma ringde och väckte mig vid tiotiden för att säga det snäll som hon är.
Niklas och jag har hållt ihop i 4 år 11 månader och 1 dag. Haha eftersom det närmar sig 5-årsjubileum kan jag hålla lite koll annars är jag rätt kass på det. Vi blev således tillsammans 28 januari 2006.
Jag har en mamma och en pappa som inte bor så långt ifrån oss. Det betyder inte att vi umgås massa med dem, det klarar jag inte av men de ställer upp och finns där precis som vi finns för dem. Jag har en bror, Bobo, två år äldre. Han bor i Uddevalla och pluggar till friskvårdskonsulent (tror jag det, annars ngt liknande...).
Jag är uppvuxen i Ödeborg men har hunnit med att bo i en etta (då jag bodde själv) i Uddevalla, en två på Sylte i Trollhättan samt en större tvåa i centrala Trollhättan, sen en bostadsrätt på Bohusgården i Uddevalla innan vi tog steget till lite större bygge. Nu bor vi på 155 kvm + 85 i källaren (som går att inreda tillfullo om man vill), trädgård i sluttning (stup...) på ca 2300 kvm. Vi har med andra ord lite att röra oss på.
Tillsammans med sambon har vi Ozzy, vår snart fyraåriga schäfer som ibland kan verka mer vild än tam. Han är lite egen men det är ju sån han ska vara.
Jag arbetar som läkarsekreterare, jag tycker om mitt yrkesval men inte lönen. Jag är inte heller helt förtjust i att jag arbetar i Göteborg. Jag har 40h arbetsvecka men är borta närmare 70h hemifrån... Det är lite deprimerande faktiskt.

Jag älskar musik. Det mesta går hem men mest är det rock i alla de former! Har hunnits med en del spelningar också men festivaler har det varit sämre med. Tiden och pengarna ska ju finnas till mycket!
Sy, pyssla och fotografera är andra saker som ligger mig varmt om hjärtat.
Familj och vänner likaså.
Jag har dock en rädsla. Jag undrar hur länge mina vänner kommer stanna då jag inte hinner eller orkar träffa dem ofta alls. På helgerna är jag helt slut, lördag vill jag sova och vara med sambon och sen ska ju huset skötas också... Eftersom jag har så lite fritid måste jag försöka prioritera. Jag har tackat nej till fika och fest så många gånger att mina vänner inte längre frågar mig. Jag förstår dem!
Nåja, jag försöker umgås med Niklas syster och hennes tre barn så ofta jag kan då de får mig att må bra! Just nu är det mycket som händer i deras liv som påverkar också mitt väldigt mycket men det hela kommer nog bara bli bra och 2011 är deras år!

Ni som läser bloggen känner mig, tror jag iaf. Jag är ganska sluten, berättar sällan om hur jag egentligen mår och ska jag vara ärlig är det nog bättre att ni inte vet det just nu, men jag repar mig alltid.

Anna är mitt namn och jag är inget märkvärdig alls, pretty ordinary.