Halva veckan kvar

Tiden går så fort och ändå händer egentligen ingenting...
Jobbsökandet går trögt, trögare, trögast. Har några ansökningar ut där ansökningstiden går ut på fredag men med min vanlig tur har jag väl nytt jobb ungefär samtidigt som Jesus går i kortbyxor igen, alltså aldrig...

Annars händer inget alls. Jobb, jobb, jobb, sova, lite helg där allt annat ska hinnas med.
På lördag tänkte jag ta mig till badhuset och simma lite, behöver komma igång nu. Bara det inte blir mer snöfall så jag står där måndag morgon och måste skotta backen i några timmar innan för då blir det ju ingen simning... Men hoppas hoppas!
Lördag är även min och Niklas 6-årsdag. Var har de åren tagit vägen egentligen? Vi kommer inte göra något speciellt, får se fram emot de spelningar vi ska på i år istället. När Niklas kommer hem från sin träning vid 7 lördag kväll får det väl bli lite mer mysmiddag kanske.

Igår hade Groupon en kanonerbjudande om man vi tatuera sig. 195 :- för en timmes tatuering. Det köpte Niklas till mig i 6-årspresent, ingen blev ju gladare än jag! Så höger underarm ska prydas nu! Vänster överarm vill jag ju göra men den kommer kosta för den ska täckas så det får vänta, kommer dessutom ta betydligt mer än en timme, försök mer med 2 - 3 sittningar.
Har försökt ringa studion idag men de är nog nerringda då 600 köpte dealen igår! Fick pratat in på telefonsvararen och fick iväg ett mail också. Tanken är att jag och Elinor på jobbet ska göra detta tillsammans, inte likadanat taturingar dock ;P
Det är hennes första och min fjärde och jag vill helst att det ska vara imoron jag får känna nålen mot huden igen men skulle väl kunna tänka mig att det är jättelångt tills det blir av med tanke på hur många som lär ha hört av sig!

Nä, back to wörk!

Minnen

I våras köpte jag och pappa en diaskanner tillsammans. Jag har länge velat ha en för att kunna få in alla bilder från barndomen på datorn. Vem drar fram diaprojektorn och filmduken för att se på bilder idag? Jag har nästan inga vanliga kort från när jag var lite då pappa tog allt med sin gamla Canon. Jag kommer ihåg hur han låste in sig på lilla toaletten på övervåningen för att rulla på film till kameran.

Hur som helst, det tog ett tag innan jag började det är ju lite svårt med tid ibland. Datorn är ju ofta upptagen av Niklas, en film eller annat. Typiskt att MacBooken inte är kompatibel med diaskanner så där har jag inte mycket hjälp... Men jag får ta de stunder jag kan, som någon lördag då Niklas är och tränar. Idag hann jag tyvärr inte alls så många bilder som jag skulle velat för det skulle dammsugas, tas ut aska, skrubba glaset till kaminen och lite tvätt. Hann skanna in cirka trettio bilder men målet var det tredubbla egentligen. Men men, det kommer mer dagar.

Pappa har otaliga diabildslådor hemma så det kommer nog ta ett tag. Jag hoppas jag kan få in så mycket som möjligt fram till maj då det är tänkt att det ska bli ett scrapalbum till en viss person.

Idag hittade jag lite bilder från Rottneros Park i Sunne. På den tiden Stefan (?) hade parken i slutet på 80- början på 90-talet fanns det en del djur. Lodjur och varg, minigrisar och lite annat. Pappa hade lärt känna honom på något sätt och vi lekte med hans barn som var i vår ålder. De hade lodjursungar hemma hos sig, på baksidan huset. Vargarna i parken skvätte ner mig och Bobo med lera minns jag och slickade oss i ansiktet.

Hittade i alla fall lite bilder därifrån idag och det väcker minnen. Stefan blev sedan chef för Parken Zoo i Eskilstuna och hade vita tigrerungar i vardagsrummet. Pappa och han förlorade kontakten vilket är trist men sånt är livet. Det är hur som helst glada minnen, minnen jag aldrig skulle vilja vara utan.

De flesta i min ålder har varit på solsemestrar och på High Chaparall och Liseberg varje år som barn. Jag var tio år första gången jag var på Liseberg. Sen har jag varit där senare år men utan mamma och pappa. Medans andra barn i skolan pratade om Gran Canaria eller någon annan resa de varit på knep jag oftast igen munnen. De retade mig för att pappa var engagerad i miljöfrågor och för att han hade bäversafari för tyskarna om somrarna. Faktum är att det var väldigt populärt även bland svenska turister. Eftersom mina semestrar med min familj aldrig var en solresa i södra Europa ville jag sällan berätta då vad vi gjort även om jag älskat varje minut. Varför ge de ännu ett skäl att retas?

Idag däremot är jag oerhört tacksam för dessa semestrar! Det är inte en enda jag känner, förutom min bror då, som varit med om det vi har. All den vackra naturen vi sett, underbara solnedgångar på en liten fyrö utanför Moss i Norge. När vi spårat björn och varg i Värmland, gjort gipsavtryck av stora björnramar. Blivit nafsad av en utter som hette Emil i hälen och som alltid kom fram när jag visslade.

Alla de minnena är så mycket mer värda än alla solsemestrar i världen! Idag är jag väldigt glad över att mina föräldrar inte hade pengarna för flygresor söderöver utan att pappa fick betald semester för något projekt han jobbade med.

Här är en bild på en varg i Rottneros Park, dessa vackra underbara djur som tillhör den svenska faunan vad än Jägarförbundet säger!!

Ah....

Äntligen är det




Helgen är ganska oplanerad. När Niklas åker iväg och tränar imorn vid 4-tiden är det egentid som gäller. Vilket imorgon nog innebär inscanning av diabilder :D Middag ska lagas också och eftersom det är lördag får man väl anstränga sig lite och ha den klar när hjärtat kommer hem vid 7.

Nu är det iaf ovanstående som gäller innan kudden ska våldtas brutalt!

Hur har ni det då?
Själv har jag kommit på att vad jag än skriver här om mitt liv så är det alltid vissa som har åsikter om sitt eget och hur ensamma dem är och synd det är om dem. Bokstavligt talat rör det mig inte i ryggen. Jag skriver blogg om mitt / vårt liv och inte om någon annans. Kan den/de inte acceptera det kan ju personen i fråga suta läsa min blogg och ägna sig åt sitt eget välorganiserade liv.

Nu blir det mys med hjärtat - vi har dessutom snart sexårsdag! Fattar ni? Sex år!! Underbart! <3

Mmhm

Fy vad jag är trött... Psykiskt, fysiskt, på alla möjliga sätt! Sovit för få timmar varje dag den här veckan, inte somnat en dag före klockan 12 och när klockan ringer 5 över 5 är det lite för lite... Även om jag sover 45-50 minuter på bussen till och från jobbet kan ju inte det räknas in i sömnen man behöver per dygn, tyvärr fungerar inte kroppen så. Inatt har jag sovit riktigt dåligt på grund av blåsten, vår meshund blir dessutom rädd så fort en vindby tar tag i huset och det knakar till så då flyger han upp och då vaknar jag...

På jobbet är det same old, same old. Suttit två dagar i rad med att diagnossäta sjuksköterskebesök som missats under 2011 då det var deadline igår klockan 16. Den ansvariga för dessa fellistor har inte direkt skött sig under året då det var 800 besök som ine var rätt registrerade. Vi hann med lite över 600 och förhoppningsvis ger det iaf en lite bättre blick för dem ekonomiskt... Men fy vad tråkigt det varit. Visst jag kan se direkt på anteckningen vad det är för koder men det är ett jäkla meck fram och tillbaka. Skönt det är över iaf!

Annars gjorde vi på sekreterarsidan en rolig grej för läkarna. Vi utsåg Årets Diktator. Det låter lite negativt men när man läser motiveringen förstår man att det är med en nypa salt. Läkarna dikterar ju, alltså årets diktator. Vederbörande blev riktigt uppriktigt rörd och kramades och tackade så väldigt, förstår inte att vi inte gjort detta innan men tiden är alltid knapp.

I måndags missade jag dessutom min buss hem från Göteborg så Niklas skulle hämta mig i stan. Gick ett tåg 5 min efter min buss, kanon tänkte jag, då blir jag ju hemma i ungefär samma tid. Men nej, tåget avgick 40 min försenat. Väl i Uddevalla var Niklas lite sen då det haglade/snöade/regnade. 3 minuter hemifrån blir vi sittande i 1,5 timme då det är en påverkad idiot som krockat och således klämt fast en kvinna... Helt idiotiskt och jag önskar att det var den påverkade som klämts fast istället. De överlevde och vad jag vet var den allvarligaste skadan benbrottet på kvinna som satt fast. Men att det finns idioter på vägarna är man ju medveten om, man hoppas bara man aldrig behöver stöta på dem... vilket man sannolikt gör fast man inte är medveten om det...

Nåja, nu är snart köttbullarna klara så det är dags att göra sås. Sen äta, lägga sig i soffan och kanske se ett avsnitt av någon serie och sedan våldta kudden några timmar.
Imorn blir det till att försöka hålla sig vaken nästan ett dygn, finalen i JVM-hockeyn måste ju ses!!

Ungefär såhär känner jag mig...

Energitjuvar

Var kommer de ifrån?
Tjuvarna i som snor åt sig glödlamporna i min hjärnan?
Vilka är alla mina energitjuvar?