Haha?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Precis när jag satte foten innanför dörren till rummet på jobbet imorse ringde telefonen. Det var E, en av sekreterarna här. Hon var sjuk torsdag, fredag förra veckan. Jag tänkte mest hon skulle ringa och säga att hon var fortsatt lite krasslig... Nä, nu har gått och ramlat i fredags, ligger på SU/M och väntar på att de ska gipsa hennes brutna fot. Ja, jippie. Då är vi alltså 2 sjukskrivna plus en vakant tjänst korta på jobbet då. Två som ramlat och brutit sig, blir det jag nästa eller??

Jaja, inte mycket att göra åt. Vår chefs assistent (hon som skall ha hand om personalen eftersom vår chef är som hon är) skall komma hit imorgon förmiddag och prata med oss om det finns något sätt vi kan lösa det här för nu kommer vi halka efter än mer.

Jag hoppas Eva kryar på sig i sin egen takt och inte oroar sig för jobbet, vi fixar det eller så gör vi det inte men det är inte vårt problem...

Nä, snart hemåt, om 1h 33 min slutar jag.